Historien om min söt..

Det började faktiskt redan i vintras/tidig vår. Jag var med min bästast L och spelade Biljard med några av hennes gamla vänner. Och blandannat han., en av L`s bästa killkompisar sen småskolan...jag hade sett honom förut men då var han sambo med sin tjej så det var helt enkelt förbjudet. Jag respekterar oftast sånt och lägger inte ner någon energi alls på en kille som är upptagen.
Men nu fick jag reda på att dom hade separerat sen ett tag tillbaka = fritt fram för mig.
Den kvällen blev det mest lek, vi flörtade som bara den under kvällen och fick för oss av någon anledning att vi inte skulle visa det för L. Det gick bra nästan hela kvällen. Under biljarden var det inget mer än blickar och prat men sen när vi gick vidare till krogen så var det svårare att hålla händer och munnar borta. Så fort L inte var nära så kysstes vi. Tog varandras händer under bordet m.m....riktigt spännande. Men självklart blev vi avslöjade på vägen hem. Det var dags för det obligatoriska MC besöket och vi stannade utanför medans L gick in för att handla.
Vi tycker vi är jättesmidiga som står precis utanför entren och hånglar...det tycker inte L att vi är när honkommer ut efter en kvart och vi fortfarande står och hånglar..haha...det var riktigt kul för hon hade inte fattat någonting under hela kvällen.
Hennes första svar var: "Jag ligger i mitten!!"
Tanken var nämligen att vi båda skulle sova över hos henne och hon bor inte stort så det blit till att dela säng när man sover hos henne.
Tyvärr blev det inget mer av oss efteråt...jag åkte tidigt dan efter och det rann ut i sanden.

Några månader efter det så träffades vi igen. Det här var i slutat på Maj...L fyllde år så det var middag och fest inne i stan. Direkt blev det flört m.m. mellan mig och söt. Men jag kände att jag inte ville strula till det mer efterssom han var L`s bästa killkompis och jag hennes bästa tjejkompis. Jag är inte en tjej som skaffar förhållanden nämligen. Jag är något av en player oftast...tycker det är kul och spännande ett tag men tröttnar väldigt fort. Så det skulle troligtvis bara bli bekymmer med att börja träffa honom.
Så för att inte göra det så komlicerat höll jag emot hans förslag om gemensam hemgång senare under kvällen. Jag var där för att fira L och sen punkt. Det var svårt att hålla emot för han skickade några söta och smickrande sms under kvällen..vi pratade även i telefon och jag förlarade redan då att jag inte ville ha något lekförhållande med honom utan ska jag träffa någon som det kan bli så kompicerat med så ska det vara på riktigt.

Veckan efter så kom det några fler sms och helgen efter så fyllde en annan gemensam vän år. Då var det kört...jag sa som jag sagt helgen innan men menade det mer den här gången. Inget lekförhållande utan det skulle vara nåt han ville satsa på, eller iallafall försöka. Ingen av oss visste ju vad som skulle hända, vad vi skulle tycka om varandra osv men jag ville verkligen ge det ett försök och det ville han också. Den natten sov vi tillsammans men inget sex.
Vi ville men efterssom jag hade min "vecka" så gick det inte.
Efter det har vi träffats i snart 4 månader och det är sjukt ovanligt att jag känner så här för någon. För många kan 4 månader verka kort tid men för mig är det länge.

MEN....varför ska livet flyta på för???
Nu är det inte jag som backar utan han! Eller han backar inte egentligen när det gäller oss, utan han mår så sjukt dåligt just nu pga massa skit som händer runt honom. Han har satt sig i ekonomisk knipa genom att bli blåst av polare på sin firma. Skyldig pengar lite här och var tack vare att det inte gick att lita på vännerna. Hade han tagit tag i det på en gång hade det kanske inte blivit så farligt men nu lät han det gå så det det blev panik nu iistället. Hans mamma stod som borgenär på firman för han starade den när han var 18 redan så det är hon som hamnar i skiten...
Dessutom har han problem med boendet. Han och en vän skulle hyra ett stort jäkla hus tillsammans. Dealen var att polaren endast skulle bo där varannan helg med sina barn, men nej. Självklart blir det inte så. Dom kommer vara där mer eller mindre heltid nu. Det var ju jättekul, han har inget privatliv överhuvetaget. Sen flyttade dessutom polarens son på 24 år in. Så nu är det fullt hus hela tiden.
Sen efterssom han har dessa problem har han fått problem med sömnen. Han är alltid trött. Vid unchtid varje dag måste han hem och sova 3-4 timmar för att orka vara vaken över middan. Sen är det tillbaka ner i sängen igen vid 8. Varje dag är det så..

Detta gör ju att han inte har den tid och motivationen han vill ha gentemot oss. Vi hade en pratstund i måndags om detta. Han visste inte riktigt vad han ville göra. Han ville vara med mig men kände att det hamnade i skymundan nu när det var akut att få ihop de pengar han var skyldig. Han kommer bli tvungen att jobba jättemycket framöver. Som tur är har han ett arbete där det går att jobba extra och tjäna bra med pengar.
Jag sa som det var till honom, jag vill ge det en chans och se om jag klarar av att bli lite åsidosatt under en period. För jag vet att jag inte klarar av ett brejk. Det känns avslutat då och inget man fortsätter sen...
Bara jag vet att han vill ha mig och att han vill att det ska funka mellan oss så är det värt att vänta ut...så mycket som jag tycker om honom är riktigt ovanligt. Jag tror det bara har hänt en gång tidigare och det var dotterns far (en helt annan historia)...

men ikväll får jag iallafall se söt...sen ska han på kryssning imorgon och sen får vi se...
Jag saknar det vi hade i början....det var så mysigt och han visade så mycket ömhet hela tiden. Nu är han bara trött. Jag vet anledningen och jag har satt mig i situationen att vi ska klara av det här men det är så jobbigt ändå. Nu tror jag det är över en månad sen vi hade sex...helt sjukt. Jag som kan vara näst intill nymfoman har klarat mig utan riktig sex på en månad. Såååå mycket tycker jag om honom och så mycket tycker jag det är värt att vänta på....

Har jag tur kanske jag får mysa lite grann ikväll...Puss på er...